3-2

Spelat fotboll barfota med kusinbarnen och några random kids vi träffade vid fotbollsmålen i mams och paps kvarter. Det var längesedan! Nu är fötterna smutsiga och jag luktar solsvett, precis som under barndomens sommarlov.

So you think you can dance?

Vi gapskrattar så vi får ont i magen och vrider oss av genans i tevesoffan över en del medverkande idioter i programmet "So you think you can dance". Mannen erkänner att en del till och med dansar sämre än honom och hans små dansmoves i köket på morgonkvisten. Det visste ni inte? Att Mannen ibland discodansar, men jag kan lova att det bara sker när han är på gott humör.

Google google på väggen där

Om jag googlar mig själv får jag 331 träffar. Hur många får ni? (Ja, jag har läst att kändisar gör det, googlar sig själva alltså.)

Mi casa es su casa

Om ni vill kan ni göra inbrott hos mig på natten för jag märker, ungefär varje morgon, att vi aldrig låser ytterdörren. I och för sig har vi både portkod och hund.

Vårt kylskåp är både nytt och lagat en gång men brummar ändå som en skördetröska. Jag är en sådan pain-the-ass för fastighetssnubben eftersom jag ringt säkert tio gånger om saker på ett halvår så nu vågar jag inte ringa om kylskåpet igen.

Jag städar nästan aldrig tvättstugan, pliktskyldigast sopar jag kanske i mitten på golvet eller torkar av en maskin. Ingen annan gör det ju! När vi flyttade in städade jag till och med torkrummet, men va fan ingen annan här städar heller så nu har jag slutat. Givetvis tömmer jag tumlarens luddfilter.

Jag tittar snett på min granne som alltid tänder sin cigarett i trapphuset innan han går ut och röker. Han har även döpt sin hund efter sig själv, plus att han helt omotiverat är rädd för vår hund. Mannen alltså.

I min garderob har jag en stor hög på golvet som är en allt-i-allo-hög. Där blandas lite av varje i en stor hög där man kan dra fram lite vad som helst och dra på sig när man behöver.

Jag tycker att de flesta av mina grannar verkar boring. Fem trappuppgångar som delar på en innergård är tydligen för många för att det ska bli en gemytlig hejhejstämning. Trist. Jag kan sakna umgänget på vår gamla gård där vi inte var fler än tio lägenheter som delade gård och tvättstuga.

Ändå tror jag det bor minst sju hundar här, plus lite bonushundar. Det borde vara en god grund för trevlig hejhejstämning, men icke.

Linda Rosing, ja du läste rätt...

Som gravid var jag och som nybliven mamma är jag som besatt av alla graviditets-, förlossnings- och bebisberättelser. I hörnet av tv-rutan annonserades nyss Linda Rosings blogg där man fick veta att man kunde följa hennes graviditet. Jag klickade mig in dit och läste lite hit och lite dit, inte så mycket om själva graviditeten just utan mer om vad Linda äter och gör med sitt hår, för det är mest det bloggen handlar om. Lite graviditet också, ska jag skriva till hennes försvar. Det är såklart att Kanal 5 vill sälja annonser och använda sig av Linda som lockbete.

Jag vet att man får skriva hur man vill och att man inte behöver stava rätt och man ska inte driva med människor som inte "kan" skriva, men att följande stycke är skrivet av en vuxen människa är nästan svårt att förstå.

Idag har vi bara haft en riktig slödag. När vi vaknade och hade ätit frukost så la jag mig i soffan och läste på min nya bok som jag har köpt. Den heter "När ingen annan ser".Det är en verklighets berättelse om en pojke som har blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa under åtta år i sin barndom. Den är hemsk och gripande. En av mina vänner rekomenderade mig att läsa den här boken. Tänk vad mycket hemska saker det före kommer som man inte har en aning om. När vi blev hungriga gick vi till en resturang i närheten och åt lunch. Sen spelade vi minigolf.Men det blev inte långvarit eftersom Peter var riktigt usel på det,hahaha. Jag är inte bra heller men bättre än han iallafall. Sen gick vi hem och jag fortsatte läsa.

Snacka om att hoppa hit och dit och rada satser på varandra. Och tänk att så hemska saker händer här i världen... Pang! Sedan blev Linda hungrig. Såhär knasigt skriver knappt ens mina elever. Bara en del då. Jag berör inte ens särskrivningarna.

Men för att försvara Rosing så rekommenderar jag ändå Åsa Linderborgs utmärkta klassanalytiska artikel om Rosing vs. Gynning. Läs här! Den har verkligen något att säga!

sommar, sommar, sommar

När Morden i Midsomer sänds på tv, då vet man att det är sommar! För övrigt känns det som om sommaren kom med midsommarhelgen även om just midsommarvädret var som sig bör regnigt, molnigt och ganska kallt. Firade med finvännerna från förra hemstaden. Jösses vad jag saknar dem, märker jag. Det var sill, jordgubbar, grillat och utflykter i långa rader som sig bör. Jag önskar att de ville bo här i min stad, näranära!

Jag som skrutit om att jag kan ha mina gamla jeans sliter nu mitt hår (som f.ö håller på att falla av) i garderoben var eviga morgon. Vad ska jag ha på mig? Det känns som om jag nu burit mina amningsvänliga plagg till leda! Jag vill vara lite sommarsnygg (som om man skulle kunna vara det i min blekfeta håriga kropp) och ha på mig något sommarsnyggt... Jag som varken hinner raka benen eller armhålorna. Jag vill också vara snygg! Inte bara ha på mig praktiska plagg.

Såg framför mig hur jag cruisade i stan med min Bebis i vagn för men får inse mig besegrad. Försökte göra stan igår, men hann bara med en present, makeupbortagning och en liter jordgubbar på nästan tre timmar. Jag hann även med två amningar, en bajsblöja och klädombyte på Bebis. Ett provrum kändes långt borta, jag hann inte ens kolla på kläder i storlek 56-62-68... Jag vill fynda på sommarrean!

Uttryck för intryck och avtryck

Det är märkligt. Jag ser drag hos mig själv som jag varken gillar eller ens förstår mig på. Bland de människor jag känner så känner jag mig alltid omtyckt och är säker i mig själv. Jag vet att vad jag än säger, hur jag än är så är jag Jag och omtyckt för just det.

Men ibland i möten med sådana jag inte känner så väl blir jag så osäker och vill verkligen göra ett gott intryck. Jag jobbar hårt för att personen ska gilla mig, men känner mig alltid osäker på om så verkligen är fallet. Det känns som om jag gör bort mig och säger fel saker eller pratar för mycket. Jag får känslan av att vara fel och att intrycket jag ger är allt annat än bra. Detta innan jag ens själv kommit fram till om jag ens gillar personen eller inte. Jag kanske inte ens gillar personen och ändå så antränger jag mig blå för att den personen ska gilla mig. Varför?

Såhär kan det också vara...

Bebis äter dubbla middagar och somnar först i Pappans famn till skön musik för att somna om i Mammans. Herr Hund behöver rastas och Bebis får somna ännu godare i sin vagn. Vi går våra hoods runt i kvällsskymningen och Bebis sover så gott, så gott.

Väl hemma slår han upp ögonen och vill ha mer mat. Bebis äter i sängen för att (not so) smarta Mamman tror att han ska somna där. Icke. Bebis vill inte ligga under Mammans täcke. Bebis vill inte ha sin napp. Bebis vill bäras, inte ligga i ett mörkt rum för att sova. Bebis somnar i mammans famn. Bebis hänger på axeln när Mamman fejsbookar. Bebis KRÄKS. Mamman har konstigt nog alltid samma tröja på sig när "spyan grande" landar på hennes axel. Bebis (som nästan sover) kläs av, tvättas, får sin blöja bytt och nya kläder sätts på. Bebis är vaken och pratar förnöjt med sin snurrande mobil. DÅ! Kommer spya nummer två på de nyss påtagna rena kläderna. Klädombyte once again. Det är bara att le, tacka sin lyckliga stjärna för att vi lyckats få tvättid, nummer fyra på en dryg veckas tid, i morgon bitti.

Nu sitter en mätt, glad, ren, pigg men ändå trött liten groda i sin röda bejbisitter på skrivbordet och blir gungad medan Mamman bloggar.

Min gosefis, lillgroda, sockergryn, tjocksmock, gorumpa, prins, korv och prinskorv. Mitt älskade barn!

Ask for More...

Mitt hjärta brister när Bebis plutar med underläppen och snyftar i sömnen Vad drömmer han om?

Dagens låt:

Crazy nights

J för att du ska förstå hur livet med en Bebis verkligen är...

Vi kom i säng vid 23.30-tiden igår efter att bebis somnat på mitt bröst och jag fick se mitt te som Mannen fixat kallna på vardagsrumsbordet. Bebis vaknade vid 02.30 för att äta och då upptäckte Mamman att blöjan var genomvåt så det läckt till bodyn Bebis hade på sig. Pappan gick upp och bytte och på förmaning av Mamman gjorde han det i mörkret så att Bebis inte skulle vakna på riktigt. Det innebar att blöjan hamnade på sned så vid nästa matning vid 04.00 bajsade Bebis så att det på riktigt var bajs upp till nacken. Byta Bebis kläder igen och byta lakan i sängen. Spola av Bebis i handfatet varpå han vispar till med handen och får Mammans tandborstes tandkräm på hela armen. Mamman hann uppenbarligen inte borsta sina tänder efter att hon i alla fall lyckats få tandkräm på borsten. Bebis ville sedan inte somna och Pappan hämtade kall pizza i köket och började istället läsa bok i sängen. Trötta föräldrar vars ögon gick i kors kunde mest skratta åt livet med Bebis. Släckte sedan lampan men Bebis ville vara vaken. Mamman steg upp och sjöng "Sov du lilla vide ung" till föga hjälp. Vid 5-snåret somnade Bebis för att vakna 06.30 hungrig i blöta kläder. Uppstigning igen för blöj- och klädbyte och även lakansbyte. Vi sov sedan till 08.30 då vi fick ge Bebis ett bad i baljan efter nattens äventyr med kiss och bajs överallt. Bebis hann även med att kräkas på Pappans täcke och även på sig själv och nypåtagna kläder.

Summa summarum denna natt, fyra olika bebiskostymer mellan midnatt och morgontimmarna. Två lakansbyten. Vi tvättade igår och korgen är redan full igen... Två bad av Bebis.

Att detta är att vara "ledig" är ett ganska komiskt uttryck. Man jobbar hårt ska ni veta (och det gör ni ju redan) många gånger utan tillräcklig sömn. Man längtar efter att gå och lägga sig... men vet samtidigt att det är då det tunga nattskiftet börjar.

Till Bebis försvar ska jag säga att han de tre föregående nätterna sovit fem timmar i sträck.

Kärlek och tacksamhet

Just nu känner jag så stor kärlek och tacksamhet i mitt liv. Nu låter jag nästan religiös. Jag älskar så mycket och blir så älskad. Jag har världens finaste lilla familj. Undebara vänner. Det är inte klokt att man får ha det såhär bra egentligen!

Förseningskassan 2.0

Och så fick mannen fel blankett hemskickad när det gällde pappadagar och tillfällig föräldrapenning. Vad kostar det staten att allt behöver göras två gånger på den där myndigheten? Det är ju likadant varje gång. I helgen visade det sig att Svägo nu fått sin berättigade ersättning efter ETT ÅR OCH NIO MÅNADER. Nu talar vi om ersättning för sjukhusvård utomlands.

Förseningskassan

Tack snälla Förseningskassan för att jag får ersättningen jag är berättigad till! Jag bara undrar en sak. När allt fler människor får sina berättigade ersättningar ifrågasatta och när ni undrar om människor verkligen inte fuskar eller missköter sig, då undrar jag hur ni tänker med de anställda i era egna led. Är det meningen att vi ska behöva kontrollera att de sköter sig och gör det de ska? Ska vi behöva ringa till er minst en gång extra i varje ärende för att det ska bli rätt? Rimmar inte det lite illa med er filosofi? Jag menar hur kan ni förvänta er något av andra som ni uppenbarligen inte förväntar er av er själva?

Framförallt, jag är hjärtinnerligt skittrött på att behöva göra allt dubbelt. Det är tur att de som svarar på er hjälptelefon är så trevliga och att det inte är deras fel att allt verkligen blir fel. Då menar jag allt, med kontonummer, blanketter, SGI-uppgifter och ekonomiska ersättningar. Skärp er för fasiken, ni är till för oss och inte tvärtom!