Krossat hjärta

Grannarna på missbruksboendet kan konsten att krossa rutor med stil!

Å näj!

Datorn är död! Inget bloggande, inget bloggläsande, inget facebookande och inget slösurfande. Hur ska jag klara mig?

Knut och kofta goes Iprenmannen

Bäst just nu!

Alabama Arkansas I do Love my Ma and Pa
But not the way I do Love you
Holy Moly Me oh My your the apple of my eye
Girl I never loved one like you
Man o Man your my best friend I scream it to the nothingness
that aint nothin' that I need
Hot and Heavy pumpkin pie
Chocolate candy Jesus Christ
Aint nothin' please me more than you

Home, Let me go Home
Home is Whenever Im with you
Home, Let me go Home
Home is wherever Im with you...

Ett plus för den fina fina videon!

Fint på något sätt...

Klistermärke vid övergångsstället hemma. Fint trots att den petiga svenskläraren noterar särskrivning och dubbelbestämt substantiv samt det faktum att hemstaden oförtjänt får skäll!

!

Fredag. Vårdcentralsbesök med Bebis. Sedan ett glas rött med mina gals på gamla stället. Gillart!

Intresseklubben antecknar

Jag finner ofta mig själv berättandes helt ointressanta saker för människor i min omgivning. Så ointressanta så att om någon skulle berätta samma för mig så skulle det bli såhär i min hjärna:

-Va? Nähä? Intresseklubben antecknar!

Jag gissar att det beror på att jag söker någon slags bekräftelse. Och vill att den jag berättar det för ska säga:

-Jaa, så var det för oss också.

Eller.

-Precis, så upplevde en som jag känner det med.

Varför?

Kärlek!

Alla roliga överraskningar man bjuds på när man minst anar det! Lycka! Kärlek! Hjärtat svämmar över!

Lördagshäpp

Morgonfika hos Bebis mormor och morfar. Till hans enorma lycka är dammsugaren framme!

Fredagspepp

*Fräscha tulpaner på bordet
*Telefonhäng i omgångar med magsjuk mammabästis och färdiglösande av DN:s söndagskryss
*Mannen ska laga laxlasagne när han kommer hem, ett glas rött till det?
*Jag ska gå till stan och köpa lösgodis
*Kvällens tv-tablå: På spåret, Skavlan och Solsidan




P.S Jag har världens finaste Man och världens finaste Bebis! Är egentligen otroligt bortskämt lycklig och har ett finfint liv. Hjärta!

Fredagsdepp

Idag är en sådan där dag när man känner sig ensammast i världen. Som om vi är de enda med hemmet fyllt av disk och tvätt och dammråttor. Med golvet fullt av sand, grus och hundhår hur mycket man än dammsuger. Vars sängar alltid är obäddade och diskbänk alltid fylld av disk. Som om jag är den enda föräldralediga mamman på jorden med ett snorigt barn som inte sover mer än två timmar i sträck under natten...

Men framförallt känner jag att vi är de enda vars barn bara kan somna i vagn eller vid bröstet. Igår när Pappan skulle natta gav vi det fem minuter (gallskrik hela tiden) som avslutades med en "kräk gigantique" i dubbelsängen. (Mer smutstvätt!)

Bebis är så mammig kvällstid att jag inte vet var jag ska ta vägen. Ändå känns det som om det är mitt eget fel. Egentligen blir inte det här något problem förrän i augusti när jag börjar jobba (dagisångesten, dagisångesten) och jag ska iväg på kickoff och sova borta. Det känns ju som om det vore rätt bra om den natten inte blir den första som Pappan ska kirra allt helt själv. Men ingen av oss står ut med hjärtskärande gråt. Ingen av oss! Hur fan ska man "träna" på sådant här?

Hur ska vi göra?

Och istället för att samarbeta med varandra och kommunicera som det så vackert heter blir vi bara arga på varandra. För vi är så trötta, för vi är så utarbetade, för att det är så mycket att göra och så lite tid. Och för att jag har varit hemma hela dagen och bytt blöjor och torkat snor och vill vara själv när Mannen väl kommer hem. Mannen som är dödstrött, som har varit på jobbet hela dagen och vänt ut och in på sig själv och bara längtar hem men som också vill vara för sig själv en litenliten stund.

Och det känns som om alla andra är så säkra på hur allt ska vara och hur man ska göra. Och bara jag som tittar mig oroligt omkring för att se om jag själv gör rätt?

Feber

Bebis är sjuk, men efter flytande panodil kan han rulla vagn som vanligt.

Och jag var 16 år...

Sexton år gammal klistrade jag upp sådana här märken runt om i min hemstad.

Hela lönen, halva makten, rätten till den egna kroppen, delat ansvar för hem och barn, frihet från mäns våld etc. etc Listan kan göras milslång. Fortfarande är mödradödligheten skyhög runt om i världen, fortfarande används våldtäkt som ett krigsmedel och fortfarande även i vårt gamla Svedala finns sjuka skillnader som är skamliga för en modern nation anno 2010.

Och jag var bara 16 år då, snart 31 år och ibland har tiden stått stilla.

Dagsmeja

Ännu en vecka är till ända. Vi har sålt Volvon och är nu billösa. Bara för det fick vi för oss att som sanna Svenssons åka till Mammons tempel och titta på saker att köpa. Bebis Mormor fick köra med sin bil och jag kom hem med en julklappsfödelsedagspresent. Hurra äntligen en vettig pocketkamera att ha med i fickan. Vi dinerade på IKEA, köpte dörrstoppar, mat och vantar och väl hemma somnade Bebis och jag och sov till eftermiddagen blev kväll.

Jag tänker på Emil Forselius. Jag som nästan precis för ett år sedan såg honom i "Som glöd under snö" regisserad av min barndomsvän i ett ångestsvettigt klassrum på en högstadieskola här i stan. Ungefär samtidigt måste hans lilla son blivit till. Hans lilla son som nu är utan pappa. Något som kommer prägla sonens liv för evigt. Gåtan om varför en pappa väljer att avsluta sitt liv så tätt inpå att ens eget liv just börjat.

Man kan ana vår. Man kan se dagsmeja. Dagsmeja är för övrigt ett av de vackraste orden jag vet på svenska språket.

Ett annat viktigt bröllop stundar

Det är inte bara kungligt bröllop i år, utan även ett glassigt sådant tydligen. Själv skulle jag vilja att det var så varmt att man blev sugen på glass.

Bebis föredrar dock tydligt Diplom-Is vars eskimå (okej inuit) han hånglade upp igår på en avstängd glassbox i kapprummet på ett konditori (en vän och jag försökte lösa korsord och dricka kaffe med semla som vanligt folk, medan våra söner åt grus under bordet).

Jag försökte sedan byta bajsblöja på golvet och Bebis försökte tungkyssa eskimån (inuiten) så mycket han bara kunde och ville sedan inte följa med därifrån... Gölligt! .

Sugen

Garderoben är ändå full

Önskelista:
Mer torr asfalt
Sol
Ett par Converse eller nya sneakers i någon form
Nya vårkläder
Mer sammanhängande sömn

Verklighet:
Räkningar till mobiloperatör, CSN och facket
(förutom alla de som Mannen får betala såsom hyra och allt annat)
Bebis som vaknar i tid och otid, i alla fall varannan timme natten igenom... men vi har fattat beslutet att det liksom får vara så och att han själv får sluta amma när han känner att det är dags, för ingen av oss pallar timslånga gallskrikstunder på nätterna när vi vet vad det är han vill. Amma. Jag tröstar mig med WHO:s rekommendationer om deltidsamning till ett års ålder.

Status på kontot:
Ett par ynka tusenlappar som ska räcka till mat och bensin (till bilen som vi kanske säljer denna vecka)och allt annat löpande under denna månad.

Likabraärväldet!

Status föräldrar:
Väldigt mörka påsar under ögonen.

Inte fullt lika bra. Allt är bättre och skönare när man får sova. Sammanhängande timmar.

P.S Vi har gemensamt VISA-kort också till maten etc... så vi sitter inte alls i sjön! Jag bara överdriiiiver lite. Men med sömnen överdrives icke. Det kan man inte skämta om.