Men skärp mig!

Stackars lilla misskötta blogg, du för en tynande tillvaro mellan vab, jobbstress, sticklingar, frösådd och allt annat mellanhimmelochjord. En vacker dag ska jag ta hand om dig! Men inte idag! Nu är det nämligen veckans heligaste jobbtimmar. De på söndagarna mellan 21-23 då hela veckan ska spikas. Suck! Jag längtar så efter sommarlov. Det är mindre än tre månader kvar nu. Bara att bita ihop och komma igen.

En ny fas

Sådär, nu har även lillebror nått fasen vi alla minns. Som nästan alla barn verkar passera. Såhär lät det hos oss vid nattningen ikväll:

Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi-Pippi

Och först när han fått på sig sina strumpor med Pippi på kunde han somna. Efter att under dagen ha sett Pippi på film, lekt med Pippifigurer, läst Pippisaga och sjungit "Här kommer Pippi Långstrump" upprepade gånger.

Vilken är er teori kring att det är Pippi som är den första Astridfiguren som barn fastnar för?

6. Det svåraste med att vara feminist tycker jag är…

Att bli hånad, missuppfattad, ifrågasatt, klappad på huvudet enbart för att en vill att varje individ här i världen ska bli sedd som individ och inte som representant för sitt kön. Att en enbart för att en vill uppfostra sina barn till barn, att en ser det som självklart att dela allt jobb hemmavid och på arbetsplatsen genomskådar strukturer som ligger en i fatet bli misstänkliggjord är fan sorgligt. Vi lever med trånga roller såväl kvinnor som män, för att inte tala om de som inte vill identifiera sig med det ena eller andra, eller identifierar sig med det som inte råkar vara attributet mellan benen, att det kan vara så hotfullt tycker jag är så sorgligt.

5. De vanligaste motargumenten jag stöter på som feminist är…

1. Biologiskt mumbojumbo om hormorner och medfödda egenskaper typ "boys will be boys"
2. Att världen skulle blir så trååååkig om vi inte fick gå runt och vara jätteattraheeeeerade av varandra hela tiden. Och om vi blir jämställda så skulle vi ju bli likadana allihopa och då upphör ju aaaattraktionen.
3. Att allt kommer att ordna sig med tiden.
4. Vilka kvinnor vill liksom bli inkvoterade för sitt kön och inte för sin kompetens liksom?
5. Att vi är så arga hela tiden.

Klart som fan vi blir arga (men inte hela tiden), jag blir fan förbannad bara av att lista fem tröttsamma nonsens-motargument.

Läste en så fantastiskt bra kommentar till ett inlägg på Supersnippans fejsbook-sida: Vassego här får ni den:

Lisa Magnusson skrev det så bra i Metro i somras: "Om till exempel en vit medelklassman och en svart arbetarklasskvinna lämpar sig på pricken lika bra för ett visst jobb, och alla andra på arbetsplatsen är vita medelklassmän, så kan det vara en god idé att anställa kvinnan. Inte för att hon i egenskap av svart, arbetarklass och kvinna skulle bidra med ett visst exotiskt perspektiv, utan för att motverka att man stänger ute personer av annan bakgrund än man själv. Det är inte kvotering, utan tvärtom att upphöra med kvotering."

Där hör ni, ni som ifrågasätter kvotering: kvotering existerar redan. Den förekommer överallt och könen kvoterar in varandra överallt redan. Hashtag homosocialitet.

4. Det här tänkte jag om feminismen innan jag själv började inse att jag nog var en del av den…

Alltså jag tänkte nog ingenting eftersom jag sedan jag blev en liten medveten människa räknade mig till den. Jag trodde nog att allas mammor, liksom min, var rödstrumpor. Jag trodde att det var självklart att alla mammor födda på 50-talet utbildat sig, yrkesarbetade och krävde jämlikhet med sina män. Att de kämpat för sina rättigheter, p-piller och rätt till abort och att alla barn gått på dagis. Jag förstod "långt senare" att så inte var fallet.

Så nej, jag har inte gått runt i någon villfarelse att feminister är arga manshatare med hår under armarna. Det fattade jag att det bara var en nidbild människor, som inte orkat engagera sig för allas mänskliga rättigheter, odlat om några de tyckte jobbigt nog kom och störde i allt oifrågasatt mys.