Flera vuxna passerar och stannar till men hjälper inte till. En ger tummen upp inifrån sin bil och kör vidare. Mellan berättar att han hade skämts för mig om jag gjort som kvinnan som kom ut från sitt hus utan jacka och gick in igen med anledning av att hon fryser. "Hon såg oss, men hon valde att inte hjälpa". Hur förklarar man det för sina barn.
Hallå vuxenvärlden vad är det för fel på er?!
De hjälper henne hem. Släpar henne med sina tonåringskroppar efter bästa förmåga. Stora, Mellan och tonåringen baxar henne hem tre kvarter. Tre trappor upp. Mina fina barn! De gör som jag har lärt dem göra, hjälpa till och göra det man kan för en annan människa. De kommer hem 1,5 timme senare än vanligt alldeles uppjagade. Förvånade över att ingen ambulans ville komma, förfärade över att vuxna väljer att titta bort.
Hur ska jag ens förklara för dem hur dumma i huvudet många vuxna är och att det de gjorde är precis vad vuxna borde gjort. Hjälpt en medmänniska i nöd!
"Hon hade två bag-in-box:ar på köksbordet mamma, tror du att hon har alkoholproblem..." Möjligt, men det största problemet hon har, och vi har, är att inte medmänniskor vill hjälpa.
Mina barn gjorde det jag förväntade mig av vuxna, men de är just det, barn.
