Läsning och böcker

Fellow svensklärare har skapat denna lista...

snabb/långsam – Snabb som satan, så snabb så att Mannen inte tror mig och ibland försöker kontrollera genom att fråga "Vad står det på sidan 52?"

läser alla ord/ skummar en del – Ganska omedvetet så tror jag att jag skummar en hel del om boken inte är tillräckligt läsvärd. Tråkigt språk och långa utläggningar får mig definitivt att skumma.

gillar långa beskrivningar/ hoppar över det som inte för historien framåt – Se ovan.

väljer bok efter författarens språk/tycker att innehållet är viktigare än språket – Älskar språket, men vill kunna relatera till eller lära mig något/uppleva något av innehållet.

kommer ihåg detaljer/ kommer ihåg i stora drag – Beror helt på boken, men mer stora drag en detaljer.

undviker tjocka böcker/ läser gärna tegelstenar – Inget av dem! Sedan barnen kom, inga tegelstenar direkt, men undviker inte tjockleken.

tycker om tunna böcker/ tycker att tunna böcker ofta saknar något – Det får inte vara för tunt, om det inte är en novell eller kortberättelse.

idealboken är på mindre än 400 sidor/ idealboken är på mer än 400 sidor – Allt beror ju på hur bra den är förstås.

gillar att läsa bokserier/föredrar fristående böcker – Trilogier okej, men annars för tjatigt.

tjuvkikar på slutet/ läser aldrig slutet förrän boken är just slut – Ibland läser jag sista sidan när det är fem sidor kvar bara... men aldrig först, som en skolbibliotekarie jag jobbade med gjorde.

väljer efter omslag/ skiter fullständigt i ytan – Nyheter på omslag ibland, men rekommenderade böcker eller klassiker utan yta.

Läser baksidestexter/ undviker baksidetexter – Alltid!

väljer boken efter rekommendation/vill helst välja själv – Vill ha rekommendationer, men väljer själv utifrån dm!

rekommenderar ofta böcker till andra/ rekommenderar sällan böcker – Självklart!

hör det jag läser i huvudet/ hör aldrig det jag läser – Hör? Som en egen inre röst, nä det har jag aldrig hört.

Gillar ljudböcker/gillar inte ljudböcker – Somnar! För trött. Rösten kan förstöra, går också för långsamt.

Föredrar e-böcker/föredrar fysiska böcker – Papper! Pocket!

vill äga mina böcker/ lånar ofta böcker – Båda! Lånar nyheter, handlar pocket och bokrea.

läser främst böcker i en genre/ gillar att variera min läsning – Läser brett.

Läser ofta om böcker/läser sällan eller aldrig om böcker – Har inte tid för upprepning i livet just nu. Det finns för mycket att läsa!

gillar att läsa böcker av författare som fått priser/bryr mig inte om litterära priser – Brukar gilla Augustprisvinnare och som svensklärare tillhör det ju allmänbildning att läsa nobelpristagare.

läser alltid på svenska/ läser på flera språk – Enbart svenska!

är bra på att komma ihåg böcker jag läst/glömmer lätt bort både titlar och författare – Minns det mesta, om det spelat roll och berört!

skriver upp de böcker jag läser/ skriver inte upp böcker jag läser – Hade en läsdagbok för längesedan, men palla sådant nu.

räknar hur många böcker jag läser per år/ bryr mig inte om antalet böcker jag läser – Har inte tid för sådant heller.

läser varje dag/ läser mer sällan – Skulle vilja läsa varje dag, men gör det sommartid, annars mer sporadiskt. Ska börja läsa varje dag på jobbet faktiskt tror jag.

tycker att läsning är avslappnande/ tycker att läsning är ansträngande – Älskart!

"Bränn alla mina brev"

Alex Schulman har gjort det igen. Skrivit en bok som inte går att lägga ifrån sig. Säga vad man vill om Schulmans, men Alex kan skriva! Och alldeles oavsett graden av fiktion i det berättade triangeldramat som utspelat sig mellan Alex morföräldrar och Olof Lagercrantz så både berör och fängslar det. Speglandet av patriarken som dominerar och som får alla runt omkring att anpassa sitt liv och sig själva är smärtsamt. Hur många familjer har inte en sådan här patriark som fått barn att darra och kvinnor att nästintill utplåna sig själva.

Att faktiskt skriva om sig själv och vad man bär på utifrån sitt familjearv är stort, och än mer förstår jag den kvinna som skildras i Alex "Glöm mig" om det är med denna pappa som hon vuxit upp. Så mycket oberättade berättelser i alla familjer. Så mycket begravda familjedramer. Så mycket vi alla bär på utan att alltid förstå det sociala arv vi fått till oss, som påverkar oss alla även i vår nutid. Alla dåliga självkänslor, relationsmönster och kommunikationsmönster. Varje dag måste man skapa sitt eget liv, annars lever historien det åt en.

Boklistan

Snabbläsare eller långsamläsare? Läser extremt fort, men det betyder tydligen inte att jag läser särskilt många böcker ändå.

Tegelstenar eller tunnisar? Det har ingen betydelse. Så länge innehållet är bra. Har just börjat på "Ett litet liv", vi får väl se hur lång tid den tar att läsa.

Bibliotek eller bokhandel? Älskar bibblan. Bokhandeln under bokrean, annars pockettoppen.

Ljudbok eller e-bok? Nej, somnar från ljudböcker, har aldrig provat e-böcker mer än från www.litteraturbanken.se

Inbunden eller pocket? Pocket, bara pocket!

Vampyrer eller spöken? Helst inget av det, men läste ändå några böcker av den där Twilight-serien.

En i taget eller slalomläsning? En i taget, tack!

Nytt eller gammalt? Gillar blandningen och omväxlingen mellan både och.

Bokmärke eller hundöra? Hundöron går fint, men tar vad jag kan till bokmärken.

Snacks eller godis? Båda tack!

Biografier eller memoarer? Inget av det är min tekopp egentligen. Ganska trist både och. Fiktion är mycket mer min grej.

Skräck eller chicklit? Skräck är inte heller det min tekopp, men läste Strandbergs "Färjan" och gillade. En del chicklit funkar, men verkligen inte all!

Soffan eller sängen? Läser helst i sängen, men den är numer upptagen av barn vid läggdags, så då får det bli soffan.

Inne eller ute? Inne ändå. Ute om det är skugga och lugn och ro.

Boken eller filmen? Alltid boken!

Goodreads eller Boktipset? Använder inget av det!

Kokbok eller Bakbok? Kokbok!

Te eller kaffe? Läser helst med te.

Nobelpriset eller Augustpriset? Augustpriset! Älskar att läsa på svenska.

Att bära barndomar genom livet.

Jag blev så drabbad av den här boken. Alex Schulman har skrivit om sin mamma, om hennes sjukdom och om familjerelationer. Så oerhört fint skrivet om så svåra saker, klartext, med vackert språk om familjehemligheter och hur långt man kan låta saker gå utan att ta tag i dem. Jag har verkligen gillat Alexs tidigare böcker, men den här berörde mig på djupet. Antagligen för att jag nu är mamma och för att boken handlar om moderskapet och hur familjelivet ser ut i ett litet (och ett vuxet) barns ögon. Hur det faktiskt är den vuxna som bär ansvaret för goda relationer, goda mönster och en god kommunikation i familjen. Hur skräckinjagande det är med såväl tystnad som lynniga utbrott, och hur barn anpassar hela sitt liv efter den vuxna.

Det är så skrämmande vilken makt som tillkommer den vuxna och hur förödande det är för livslånga relationer och livslång psykiskt välmående om man inte handskas varsamt med den makten. Som förälder har du ett livslångt ansvar att sörja för den relation som inleds i det ögonblick ditt lilla barn föds. Från och med den stunden är ditt barn helt beroende av dig och det du gör, eller underlåter att göra. Och det kommer att prägla ditt barn genom hela livet. I kulisserna står dina föräldrars föräldrar med sina tillkortakommanden och förtjänster, deras föräldraskap har format dina föräldrars föräldraskap. Och vill du förändra något måste du medvetet kämpa som ett djur.

Anakronistiskt spelar Alex Schulman upp hela sin barndom i valda stycken, det han minns, det som sitter kvar, scenerna och känslorna. Barndomsminnena, de varma och de ljusa, starka känslor, ilska, sorg och vanmakt. Ständigt bekräftelsebehov, dålig självkänsla och självifrågasättandet. Och jag undrar så hur mina barn kommer att göra detta, vilka upplevelser bär de med sig? Hur framträder jag och Mannen som människor och vilka hack i skivan ska vi lyckas åstadkomma innan våra barn är vuxna.

Jag kan bli helt gripen hur utlämnade barn är till oss vuxna, hur fullständigt avgörande vår förmåga att ens ta hand om oss själva och våra egna känslor kommer att spela huvudrollen i hur våra barns liv blir. Det känns övermäktigt ibland.

24. En bok jag hoppas få i julklapp

Jag visste ju att julklappsboksönskningar var utsiktslösa. Men jag hade gärna hoppats på Lisa Bjärbos kokböcker "Mera vego" eller "Ännu mera vego" eftersom det är vad det här hushållet behöver.

23. Hundöra eller bokmärke

Oftast hundöra, särskilt i mina egna böcker och särskilt i pocketböcker som i stort sett är det enda jag läser i och med det praktiska oömma formatet. Men visst i biblans böcker försöker jag skärpa till mig och använda bokmärken, och då tar jag vad som finns till hands, en hårsnodd, ett kvitto eller en papperslapp.

22. En bok med en riktigt bra twist

Utan att spoila twisten så säger jag [SPOILERALERT] Dennis Lehanes "Patient 67".

21. En bok med fantastiska miljöbeskrivningar

Miljöbeskrivningar är ju en anledning till att läsa böcker istället för att se film. För möjligheten att skapa sin egen film inne i huvudet, för möjligheten att själv uppfinna och framställa miljöerna. Jag kan omöjligt nämna en enda bok. Men jag gillade verkligen Fridolins skildringar av det framväxande Malmö under första hälften av 1900-talet. Hur människorna från landet tyckte att HSB-lägenheterna var för fina och rena, hur drängen som fick följa med till stan bad om att få sova i ett uthus på gården, för det kändes som hemma.

20. En författare jag beundrar

Hans namn återkommer ständigt. Jonas Hassen Khemiri. För hans berättelser, språk, eftertänksamhet, sätt att möta läsare och speciellt unga människor som mina elever.

19. En julklappsbok

Jag fick faktiskt inte en endast bok i julklapp. Vi har avskaffat julklapparna och har istället en julklappslek där temat tidigare visserligen varit pocketböcker, men som vi nu bytt ut mot ätbart med hänsyn till en julfirare som nu i 90-årsåldern inte längre fixar de små bokstäverna. Min man förärades dock en hög födelsedagsböcker som jag själv velat läsa egentligen.

John Williams - Stoner
Richard Ford - Kanada
Dan  Josefsson - Mannen som slutade ljuga
Arnaldur Indri∂ason - Nätter i Reykjavik

När jag lämnade bokhandeln med mina paket förbannade jag mig själv för att oreflekterat ha valt böcker enbart av manliga författare.

18. Läskigaste boken jag läst

Jag tänker direkt på Mats Strandbergs "Färjan", som jag läste nu i höstas. Hu! Jag är vanligtvis en sådan som inte ser läskiga filmer eller böcker. Jag tycker liksom att verkligheten är nog läskig än att man behöver tillgripa "fantasy", men den var verkligen bra. Och läskig. Jag tror att jag vågar se filmen.

17. Första läsupplevelsen

Jag har läst så länge, och så mycket, att jag inte kan minnas min första läsupplevelse. Jag har många minnen av barndomsböcker att jag inte kan peka ut en specifik bok. Jag minns mest mina mellanstadiesomrar då jag fullkomligt slukade bok på bok. Jag läste säkert en bok om dagen och besökte stadsbiblan varje vecka för att släpa hem nya böcker. Fantastisk ungdomslitteratur, alltifrån "Trälarna" till "Godnatt Mr Tom" och mycket om "hjärta och smärta" som "Karusell och kärleksbrev"-serien. Jag kan inte alls minnas vad de böckerna handlade om, men jag kan framkalla känslan. Jag vet precis hur min säng kändes när jag låg där och läste, urtvättade småblommiga lakan och en plansch på väggen med en onaturlig solnedgång och en svart silhuett av en man och en kvinna. Innan det stora livet började.

16. En bok med ett superfint omslag

 Lika vacker som Jonas Hassen Khemiri är, lika fina tycker jag att hans böcker är. Okej, nästan. De är inte bara fantastiska på insidan utan även till det yttre...

Medieåret 2015

Jag gör en Jenny och summerar mediekonsumtionen under 2015. Fina Jenny som genom sin Facebook-klubb fått igång min skönlitteraturläsning rejält under hösten. Kloka Jenny som är smartare än de flesta, summerar vanligtvis månadsvis, och nu årsvis, och för mig får det bli en årslista. Förutom sociala medier och nyhetskonsumtion så går ju ändå rätt mycket fritid, som jag inte har, till det jag älskar att spendera fritiden på, nämligen:

Musik
Jag köpte nog inte ett album under hela året, men eftersom jag lägger upp årsspellistor på Spotify är det så enkelt att följa mitt musikår. Här följer några av låtarna som för alltid kommer att påminna mig om 2015.

Susanne Sundfør ("Delirious" och "Fade away")
Zhala ("I'm in love"och "Slippin' around")
M83 ("Midnight city")
Jonathan Johansson (många olika låtar)
Joel Alme ("Backa tiden" och "Våran sort" m.fl. bjöds av min kompis Lisa på en middagsspelning med Joel i maj som var så himla bra och avsnittet där Joel var med i "Jills veranda" var så fint!)
Amason ("Älgen" och "Duvan")
Beatrice Eli ("Moment of Clarity")
Amadou & Mariam ("Dans Ce Monde Trouble", gammal favorit som vi lyssnade på hela sommaren)
Silvana Imam ("Tänd alla ljus" och "I min zon")
CHRVCHES ("Leave a trace")
Bianca och Tiffany - att uppleva "Slå pattarna i taket" på scen var ett av årets mest euforiska ögonblick och ledde till att jag nonstoplyssnade på olika låtar som "Fatta din position" och "Nu är det slut".
Uje Brandelius "Här kommer livet (Och du fattar ingenting)" (Kanske finaste videon!?! Sonen till vänster i bild signerade ett Doktor Kosmos-album med en döskallehuvudfoting en gång för mer än 10 år sedan)
och så Marit Bergmans "Dra åt helvete"

Böcker
Jag har nog mest plöjt facklitteratur av sociologisk, pedagogisk och didaktisk sort. De två romaner som jag uppskattat mest är nog Fridolins "Min morfar skrev inga memoarer" och Jessica Schiefauers
"Hundarna kommer". Just nu läser jag någon engelsk relationsroman om en familjehemlighet som jag inte vet vad den handlar om, återkommer i frågan. Jag borde verkligen läsa mycket, mycket mer.

Teveprogram
Vi blev med Netfix och det är så vi, parallellt med SVT Play, konsumerat mest teve tror jag. Några program har vi kanske passat på vanliga teven i veckorna förutom nyhetssändningarna och allt vi ser på Barnkanalen. Jag kollar ikapp mycket när jag lagar mat och så har jag exempelvis lyckats se hela "Morgans mission" och Soran Ismails "Absolut svensk". Året inleddes med fortsatt Homelandtittande om jag minns rätt. Hela våren var en väntan på tredje säsongen av OINTB. Hösten dominerades av tredje säsongen av "Bron"parallellt med femte säsongen av "Homeland". Jag följde även fyrans kriminaldrama "Modus" som inte var särskilt bra, missade upplösningen p.g.a. något barns mardröm och har inte ens kollat den på play, trots att jag sett varenda avsnitt. "Så mycket bättre" som varit en årlig favorit lockade inte så mycket faktiskt. Jag gillade Miriam Bryants tolkningar och ni som läst mina inlägg vet att Strömstedt väckte något i mig då och då, men det var annars så platt. Varje torsdag kväll fikade jag och Mannen framför "Hela Sverige bakar", haha, lite ovanligt för att vara oss, men det var så mysigt. Avslutade året med "River" på Netflix, med en sjukt bra Skarsgård i huvudrollen.  Och tredje säsongen av "Fröken Frimans krig" som är så sjukt bra och viktig!! Och så norska "Frikjent" och "Mammon", så bra!

Poddar                                        
Jag är storkonsument av SR-appen och poddar såklart ex. sommar- och vinterpratare, men älskar nog P1- och P3- dokumentärerna mest.

Årets bästa har varit:
"Mordbränderna på Öland"
"Kjell, 62: försvunnen" (Gjord av en barndomsväns storasyster)
"Mordet på Therese Rojo"
"Hagamannen"
"Mordet på John Hron"

Årets bästa sommarpratare av de jag hörde:
Kristina Sandberg
Daniel Poohl
Sanna Lundell
Zara Larsson

Jag är en riktig sucker för autentiska kriminaldraman i SR:s tappning. Annars har jag lyssnat på "Staden", "Värvet", "Barnens pod" med Farzad Farzaneh i sällskap av barnen såklart, "Wollin & Wollin", "Skolsverige" och "Spår" om exempelvis Kalamarksmordet och en massa annat som jag glömt nu. SR:s dokumentärer vinner med hästlängder!

15. Romankaraktär jag vill bjuda på middag

Jag tänker alltifrån Lisbeth Salander till Hermione, eller kanske Kristina från Korpamoen.

14. Bästa platsen att läsa på

Stranden, fast nej, då får man ofta ont i ryggen eller armarna. Ett tågsäte, när man vet att man får läsa ostört i flera timmar. I badet kanske, men då fryser man alltid om armar och händer, och så måste man doppa dem och så blir sidorna blöta om man inte har en handduk nära och sedan blir badet kallt. Jag säger: sängen!

13. En bok som gör mig arg

Jag kan inte komma på en enda bok som gör mig arg. Möjligen att det finns händelser i böcker som förargar mig, eller karaktärer som väcker min ilska. Arg, nej. Jag kanske kan sträcka mig till att jag är trött på en del elevers fäbless för en del böcker som varken utvecklar deras tanke eller språk, men arg, nej, hellre att de läser det än inget.

12. En rolig bok

Jag tänker direkt på Eric Ericsons "Brev till samhället". Jag fnissar fortfarande högt när jag läser i den nu efter många år. Oslagbar i undervisningen om vi sysslar med kreativt skrivande.

11. Den här läser jag i jul

Hoppas jag...

10. Den bok jag läst flest gånger

Den bok jag läst flest gånger är garanterat en barnbok. Summerar jag det här året så är det jämnt skägg mellan:

1) Gruffalon

2) Lill-Gruffalon

3) Herr Pinneman

Alla av Julia Donaldson, i svensk översättning av Lennart Hellsing. Kärleken uppstod genom en jullovsfilm storebror såg i lillebrors ålder. Kärleken har hållit i sig och odlas främst av lillebror just nu. Han kan Hellsingrimmen utantill om man tjuvlyssnar på honom, att han fyller i när man läser, det är en självklarhet.