Tour de France 2019

Så gjorde vi revansch på förra årets helvetessemester.  Och vi konstaterar att hyra ett "fast" boende och spontana hotellbokningar med app är mycket mer avkopplande för oss än att äga en husbil som vi (knappt hade) har råd med och som kändes som ett jävla betungande ansvar hela tiden p.g.a alla problem. Denna semester var så otroligt mycket enklare. Även om Lilla varje gång vi besökte restaurang hällde ut sin eller någon annans dricka och även om vi fått lämna åtskilliga ouppätna tallrikar så har det liksom ändå gått att "äta på lokal". Det går gått att ta sig runt i städer, gå på museum (nåja hyfsat i alla fall) och vara på stranden utan större sammanbrott från någons sida.

Det tog oss tre dagar att oss till södra Frankrike där vi hade hyrt en stuga i tolv dagar på en badort. Därpå följde två nätter hos Mannens släkt ännu längre söderut, innan vi vände hemåt via två nätter i Normandie. Barnen fixade bilåkandet så himla bra tack vare skärmar och frekventa glass- och mutstopp med lekplatslek.

Barnens farmor anslöt några dagar på badorten och även om vi inte fick avlastning som jag kanske önskat eller föreställt mig, en restaurangkväll på tu man hand till exempel, så funkade ändå samvaron på liten yta bra. Dagarna var liksom bara frukost, kaffe, bada, lunch, bada, middag, tur till stan eller spela spel och läsa bok. Mellan lärde sig att simma i den uppvärmda poolen och överkom mycket vattenrädsla därigenom. En enda meningsskiljaktighet hade vi gällande frågan "Om vi aldrig säger "Nej" till Lilla?!" Man ba, prova... Det går inte att ta alla, om ens någon typ, konflikter med henne, det hjälper över huvud taget ingenting. Hon är ett helt annat barn än sina bröder. En integritet utan dess like och vanliga föräldrahacks hjälper föga. Hon skiter högaktningsfullt i allt man säger och gör om hon själv inte är på humör. Det är liksom inte värt det.

På pappas axlar

Dessa två har varit mer i vattnet än på land och typ sams hela tiden.

Arg p.g.a. alla andra före henne på stranden.

Minst en "apèro" per dag

 Personalen undrade om vi verkligen skulle ta med vår treåring in på ett museum om 1900-talet. Det gick ju dock inte att lämna henne på (den skitsmarta och roliga) barnpassningen pga talar inte franska, så vad hade vi för val?! Hon hatade museibesöket lika mycket som bröderna älskade det, men hon älskade i alla fall stenarna utanför.

Omaha beach

Det som kanske gjorde störst intryck på barnen (kanske dock inte på Lilla). Besöket i Saint-Mère-Église. Kyrktornet med en fallskärm med docka i människostorlek.

Men satan vad långt det är till Sydfrankrike. Även om jag älskar maten, vinet, värmen och typ allt med Frankrike så vet jag inte om jag orkar nästa sommar igen, vilket övriga familjen ville boka på stört. Jag skulle vilja semestra på lite närmare håll tror jag... Det känns som man missar så mycket här hemma i form av umgänge med människor och typ njuta av den lilla trädgård man har. Nu ska jag carpa skiten ur resten och försöka att hinna med att träffa alla som vill träffa en eller som jag själv vill träffa. Idag var första dagen jag var själv med alla tre och låt mig säga såhär, jag var beredd på att säga upp mig redan efter frukost. Att "lalla" omkring hemma en dag var en dålig idé.