En vit god jul!

I oktober fantiserade jag om allt jag skulle kunna göra som föräldraledig inför julen. Jag läste min favoritbok "Vinterns goda ting" av min stora favorit Anna Bergenström.

Detta har jag gjort:
Ingen knäck
Ingen kola
Inget julgodis alls
Inte bakat pepparkakor, men har en köpedeg i kylskåpet
Inte ens bakat en liten lussekatt
Lagt på en(!) julduk
Hängt upp adventsstjärnor
Klätt en krukväxt
Köpt en färdigkokt julskinka för tvåhundra riksdaler som jag inte vet när vi ska griljera den...

Så blev det med min föräldralediga jul. Men om man har ett barn som är förkylt, får tänder och dubbelvaccin mot svinis så kan jag säga Eder att man inte får så särskilt mycket mer gjort än att kånka, amma och truga med gröt och puré.

Det ser ju hur som haver ut att bli en alldeles finfin jul. Dessutom en vit sådan, för först gången sedan urminnes tider. Den blir vit på fler än ett sätt också förstås. Inte svårt att avstå rusdrycker alls i juletid. Den dära snapsen kan jag plättlätt skippa, jag brukar bara ta den "för att". Jag kan inte låta bli att länka till Alex Schulmans fina inlägg som borde få varenda förälder i hela världen att låta bli alkoholen för eviga tid. Som nykter i mer än ett år får jag bara svårare och svårare för onyktra människor. Som den nya kollegan på blivande nya jobbets julfest som sluddrade några idiotiska kommentarer, men som vid mötet i gallerian under julklappsshoppingen knappt kan säga hej. Jag avskyr sådant! Och jag lovar dyrt och heligt att itt barn aldrig någonsin ska behöva uppleva obehaget att se sina föräldrar onyktra! En vit jul blir det, med snö och utan julgodis. Då kan jag åtminstone fortsätta glädjas åt vågens siffror som nu är flera kilo under vad jag skrev in mig på MVC på... och detta är vägt på samma våg!

GOD JUL!

Önskelista

Du tomten! När du ändå är ute och far, kan du inte ta med en så'n här till oss också. Eller det går också bra med 11 papp så kan vi köpa den själva om det blir trångt för dig i släden.

Oh mother dear we're not the fortunate ones

Det är inte min minsta kompis, men klippet från Vimeo är så vackert och fint att jag inte kunde låta bli att sno det av nå'n Ruben. Tacksåmyckethej!

Attatchment parenting

Om man måste lägga sig själv i ett föräldrafack så får jag nog sälla mig till "attatchment parenting", på svenska "nära föräldrar". Vår Bebis är en produkt av oss såklart och har sedan sin födelse ett enormt närhetsbehov. Han älskar bärsjalen och samsover med oss varje natt. Han somnar sällan själv, bara i sin vagn och vill inte vara själv några längre stunder i vaket tillstånd.Självklart är detta enormt påfrestande vissa dagar, särskilt de dagar då han sover försvinnande få minuter just dagtid... det kan vara väldigt jobbigt. Därför blir jag så trött på kommentarer som "men lägg honom i spjälsängen så somnar han väl", "om du bär honom sådär mycket blir han ju för bortskämd" eller "han är inte missnöjd många minuter".

Nej, just det!

Min högsta önskan är att få ett tryggt och självständigt barn! För mig är anknytningen det viktigaste med ett spädbarn! Alla vuxna idioter som tror att ett spädbarn kan skämmas bort med närhet eller kärlek borde skämmas!

Eller när en annan mamma på öppna förskolan säger till Bebis "vad du kör med din mamma!". Hur skulle ett halvårs gammalt barn kunna köra med sin mamma eller pappa?

Om Bebis närhetsbehov är biologiskt nedlagt i honom eller om vi föräldrar lyckats åstadkomma det dessa månader vi levt tillsammans, därom tvista de lärde. Men över min döda kropp att 5-minutersmetoden skulle utövas i detta hem eller att jag skulle stänga öronen för mitt barns signaler! Poängen är ju just att jag lyssnar till mitt barn. Det innebär inte samma sak som att jag kommer ge honom vad han vill eller ge efter för tjat om några år. Ett halvårs gammalt barn kommunicerar inte på samma sätt som ett halvt decennium gammalt barn.

För mig är matematiken så enkel att om Bebis signaler redan från början tas på allvar och lyssnas på så kommer vår kommunikation i framtiden vara mycket enkel, han vara trygg med oss och att vi föräldrar självklart lyssnar på honom samt att han alltidalltidalltid kan vara säker på var han har oss och att han har oss!

Trots allt är det ju försvinnande få 10-åringar som ammas eller som sover i sina föräldrars säng. Däremot träffar jag dagligen, i mitt yrke, osäkra och otrygga tonåringar som inte vet var de har sina föräldrar.

Så härmed undanbeder jag mig ifrågasättandet av vårt föräldraskap!

Kära tomten

Jag är ju verkligen ingen klacktjej! Men på något sätt tror jag att jag skulle kunna gå och till och med tycka att de är sköna...haha! Det beror på att de är så snygga! Synd att de är så knasigt dyra bara.

Schweizisk minaretgryta

Bebis nya grej verkar vara att bara sova två gånger om dagen och istället somna redan vid 19-20-tiden för kvällen. Eller så är det så att när Pappan är ur huset ruckas allt vad sömnrutiner heter. På en 12-timmars dag har Bebis bara sovit 1,5 timme. Det är mycket vakentid. Det är mycket aktiv vakentid där Mamman får oerhört lite gjort. Hemmet ser ut som om vi haft inbrott. Lagade dock lunch åt mammabästis idag. Pinsamt nog bestod lammgrytan av fläskkött. Är ännu inte en fullfjädrad hemmafru som märker upp innehållet i frysen. Men det var gott ändå. Och vi kallade den schweizisk minaretgryta. Något schweizarna kanske vill bjuda sina muslimska medmänniskor på. (Helt sjukt att ens frukta sharialagar och då tro att minaretförbud är da shit, vart är världen på väg?)

Bebis nya frilla när han vaknar är helt oslagbar. Min första tanke är Dynamit-Harry!